fick ett fint sms som gjorde mig glad

"förlåt att jag tjatat så mycket på att
vi ska träffas och så nu när jag varit
hemma. Du är en sjukt bra vän Ida.
du lyssnade på mig när jag mådde sjukt
dåligt i slutet av sommaren och det är
jag tacksam för :) Om du vill prata om något
så vet du att jag lyssnar och hjälper dig så
mycket jag kan. Och det som sägs stannar där
också.  Hoppas du får en fin kväll :) puss"

Tack Tack Tack! <3

Jag insåg en del saker igår. Knöt starkare band och delade glädje.
Ärlighet varar längst

Vet inte hur jag ska beskriva det. Men jag vet inte om jag vågar prata med dig om det jag vill. vågar nog inte säga det jag tycker på nåt sätt, är rädd att såra dig fast jag egentligen försöker hjälpa oss. Det är svårt att läsa av dina känslor också ska du veta.

Det är rätt många som läser min blogg justnu :O kul. Men jag undrar en grej, vilka är ni? hihi

FOTBOLL

Jag började sparka boll när jag var 7 år gammal. Jag slutade när jag var 18 och ett halvt. Spelade alltså i 11 år och lite till. Jag har alltid tyckt att det vart sjukt roligt och har alltid (förutom ett år) trivits med mina lagkamrater. I början av min karriär och tills jag var ca 15-16 har jag spelat back, försvarat målen med mitt liv. Sedan märkte jag att det va ju för 17 kul att göra mål. Jag flyttade upp och spelade forward. Vilket jag måste säga att jag slutade min karriär som. Men det som är lite kul med min fotbolls historia är att jag har spelat på precis alla positioner som finns på en 11-manna plan. precis alla. högerback, mittback, vänsterback, vänstermitt mittmitt, högermitt, höger och vänter foreward och till och med målväkt. 1 gång och aldrig mer, Men jag ställde upp för laget och släppte bara in två mål. (vi vann med 9-2) ;)

Jag har otroligt många minnen som har just med fotboll att göra. Alla cuper vi vart på, finaler vi spelat och vunnit. Skutskär, örebro, malung, stockholm, intersportcup och natt cup, kan rabbla fler också. Allt har vart så galet roligt och det finns så mycket fint att tänka tillbaka på.

Har inte haft så många skador genom tiderna, inflammation i hälen två gånger som gjorde att jag inte kunde gå och en ryggskada som gjorde att jag va borta en längre tid. Men annars har jag hållt mig hel och stabil.

fotbollen har gett mig så himla mycket. Och jag saknar att springa där på gräset i vilket väder som helst och spela med mina lagkamrater och fyllas av kämparglöd och lycka. Peppade ord och ge energi till någon annan. Slå en bra pass eller göra en bra löpning, göra ett snyggt mål och höra publikens jubel. Jag saknar allt.

Min lillebror spelar och det går verkligen sjukt bra för honom och hans lag. Han är på träningar hela tiden och det planeras cuper hit och dit. jag är så avundsjuk och får ont i magen varje gång jag hör fotbollsskorna mot asfalten, jag vill också. Kanske ska nämna anledningen till att jag slitade också. Det var iaf av helt fel anledning. JAG ÄLSKAR FOTBOLL. men ska väl göra det man älskar. jag slutade på grund av att vårat lag splittrades och vi fick ny tränare, nya spelare och det blev en massa krångel, alla typ slutade och ja, allt blev bara kaos. Jag vet att alla vi som slutade har gjort det av helt fel anledning. och det är så fel, fel FEL!

Det känns inte som jag är färdig på fotbollsplanen, känns inte som jag är färdig med Korsnäs IF. inte än, och det hoppas jag inte heller. EN DAG, det är allt jag säger.

Du kan nog inte förstå.
men nu känns allt bara helt underbart
Älskar dig!

Mysig kväll. Lagade middag hos jocke, blev lyckat och gott. lite tv och skitsnack :)

Jag pratade med en kompis om det här för någon dag sen. Bara för att man alltid är glad och sprallig, posetiv och ja energisk (som de flesta påstår) så betyder inte det att man inte får vara sur och irreterad ibland. Tycker jag iallafall. Folk reagerar så himla starkt bara jag inte skriver glada gubbar på msn eller liknande, eller inte pratar eller skrattar lika mycket som jag brukar. Men jag måste väl också få vara lite sur ibland eller? visst det är väldigt roligt och jag blir glad av att ni har den uppfattningen av mig, att jag jämt är glad. Men ibland har man en dålig dag eller är bara irreterad. till och med jag! haha

Jag är allt annat än sur och irreterad nu, men för nån dag sen hände en liknande händelse. Idag är jag lycklig och glad, trött och varm, blir nog sängen snart! pussochgodnatt!

En liten hyllning till dig för att du är en underbar vän.
Jag vill bara att du ska veta att du är en äkta vän som förtjänar all kärlek i världen. Vi har alltid kul tillsammans och så många minnen att dela. Jag älskar dig och kommer alltid att göra! <3

varför ansträngde du dig inte lite till?

Det är mycket som händer, mycket som förändras. Mycket man kan påverka och mycket man inte kan göra någonting åt alls. Varför hoppas man på något som man vet är omöjligt? egentligen.. bara undrar

och vända på dygnet, åt rätt håll, men jag kan inte.
är inte trött, vill inte sova, du håller mig vaken i tankar.

klockan ringde, vi var alldeles för trötta för att gå upp, somnade om, vaknade när vi vaknade, småprat i sängen, ligga och dra sig länge, gå upp och kissa, göra frukost och ta med en bricka till tv:n, hämta våra täcken, mysa ner oss i soffan, se film och äta frulle, nästan somna igen, ligga och prata ännu mer. POFF sen var klockan halv 2 :)
MYS!

Alla har säkert någon gång varit förälskad i någon som inte känt samma sak tillbaka. Jag pratar om obesvarad kärlek. Den sortens kärlek som känns hopplös och som nog är värst att känna. Till slut vill man bara glömma personen och aldrig mer tänka på den. Men du tänker på honom/henne hela tiden, om inte mer när du bestämt dig för att tänka på den mindre. Det går inte. Och du undrar när ska jag komma över? Det är slöseri med tid, varför gör jag så här mot mig själv? kanske för att man nånstans där inne tror och hoppas att personen ska se en i ögonen och berätta att den tycker om en också.

Varför jag skriver ett sånt här inlägg nu är inte för att jag är olyckligt kär eller något. Men en person jag känner kämpar justnu med detta.. kärlek är kärlek, det mest komplicerade som finns, eller?

jag vet inte vad som händer justnu. vart är allt på väg? Min dag började väl helt okej, tills jag fick ett väldigt sorgligt sms av mamma. mina tårar började rinna.. och det va inte första gången denna vecka, och hallå det är tisdag?!
justnu känner jag mig tom och arg.. vet inte vad jag vill med detta inlägg, men livet är fan inte rättvist för 5 öre!! :(

jag tänker på er