saknar nåt så fruktansvärt
FOTBOLL
Jag började sparka boll när jag var 7 år gammal. Jag slutade när jag var 18 och ett halvt. Spelade alltså i 11 år och lite till. Jag har alltid tyckt att det vart sjukt roligt och har alltid (förutom ett år) trivits med mina lagkamrater. I början av min karriär och tills jag var ca 15-16 har jag spelat back, försvarat målen med mitt liv. Sedan märkte jag att det va ju för 17 kul att göra mål. Jag flyttade upp och spelade forward. Vilket jag måste säga att jag slutade min karriär som. Men det som är lite kul med min fotbolls historia är att jag har spelat på precis alla positioner som finns på en 11-manna plan. precis alla. högerback, mittback, vänsterback, vänstermitt mittmitt, högermitt, höger och vänter foreward och till och med målväkt. 1 gång och aldrig mer, Men jag ställde upp för laget och släppte bara in två mål. (vi vann med 9-2) ;)
Jag har otroligt många minnen som har just med fotboll att göra. Alla cuper vi vart på, finaler vi spelat och vunnit. Skutskär, örebro, malung, stockholm, intersportcup och natt cup, kan rabbla fler också. Allt har vart så galet roligt och det finns så mycket fint att tänka tillbaka på.
Har inte haft så många skador genom tiderna, inflammation i hälen två gånger som gjorde att jag inte kunde gå och en ryggskada som gjorde att jag va borta en längre tid. Men annars har jag hållt mig hel och stabil.
fotbollen har gett mig så himla mycket. Och jag saknar att springa där på gräset i vilket väder som helst och spela med mina lagkamrater och fyllas av kämparglöd och lycka. Peppade ord och ge energi till någon annan. Slå en bra pass eller göra en bra löpning, göra ett snyggt mål och höra publikens jubel. Jag saknar allt.
Min lillebror spelar och det går verkligen sjukt bra för honom och hans lag. Han är på träningar hela tiden och det planeras cuper hit och dit. jag är så avundsjuk och får ont i magen varje gång jag hör fotbollsskorna mot asfalten, jag vill också. Kanske ska nämna anledningen till att jag slitade också. Det var iaf av helt fel anledning. JAG ÄLSKAR FOTBOLL. men ska väl göra det man älskar. jag slutade på grund av att vårat lag splittrades och vi fick ny tränare, nya spelare och det blev en massa krångel, alla typ slutade och ja, allt blev bara kaos. Jag vet att alla vi som slutade har gjort det av helt fel anledning. och det är så fel, fel FEL!
Det känns inte som jag är färdig på fotbollsplanen, känns inte som jag är färdig med Korsnäs IF. inte än, och det hoppas jag inte heller. EN DAG, det är allt jag säger.
Jag började sparka boll när jag var 7 år gammal. Jag slutade när jag var 18 och ett halvt. Spelade alltså i 11 år och lite till. Jag har alltid tyckt att det vart sjukt roligt och har alltid (förutom ett år) trivits med mina lagkamrater. I början av min karriär och tills jag var ca 15-16 har jag spelat back, försvarat målen med mitt liv. Sedan märkte jag att det va ju för 17 kul att göra mål. Jag flyttade upp och spelade forward. Vilket jag måste säga att jag slutade min karriär som. Men det som är lite kul med min fotbolls historia är att jag har spelat på precis alla positioner som finns på en 11-manna plan. precis alla. högerback, mittback, vänsterback, vänstermitt mittmitt, högermitt, höger och vänter foreward och till och med målväkt. 1 gång och aldrig mer, Men jag ställde upp för laget och släppte bara in två mål. (vi vann med 9-2) ;)
Jag har otroligt många minnen som har just med fotboll att göra. Alla cuper vi vart på, finaler vi spelat och vunnit. Skutskär, örebro, malung, stockholm, intersportcup och natt cup, kan rabbla fler också. Allt har vart så galet roligt och det finns så mycket fint att tänka tillbaka på.
Har inte haft så många skador genom tiderna, inflammation i hälen två gånger som gjorde att jag inte kunde gå och en ryggskada som gjorde att jag va borta en längre tid. Men annars har jag hållt mig hel och stabil.
fotbollen har gett mig så himla mycket. Och jag saknar att springa där på gräset i vilket väder som helst och spela med mina lagkamrater och fyllas av kämparglöd och lycka. Peppade ord och ge energi till någon annan. Slå en bra pass eller göra en bra löpning, göra ett snyggt mål och höra publikens jubel. Jag saknar allt.
Min lillebror spelar och det går verkligen sjukt bra för honom och hans lag. Han är på träningar hela tiden och det planeras cuper hit och dit. jag är så avundsjuk och får ont i magen varje gång jag hör fotbollsskorna mot asfalten, jag vill också. Kanske ska nämna anledningen till att jag slitade också. Det var iaf av helt fel anledning. JAG ÄLSKAR FOTBOLL. men ska väl göra det man älskar. jag slutade på grund av att vårat lag splittrades och vi fick ny tränare, nya spelare och det blev en massa krångel, alla typ slutade och ja, allt blev bara kaos. Jag vet att alla vi som slutade har gjort det av helt fel anledning. och det är så fel, fel FEL!
Det känns inte som jag är färdig på fotbollsplanen, känns inte som jag är färdig med Korsnäs IF. inte än, och det hoppas jag inte heller. EN DAG, det är allt jag säger.
Kommentarer
Trackback
